The joke is on you

SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR

Godkväll bloggläsare!

Tack vare lördagen så känns det som att sommaren äntligen har börjat! Jag spenderade dagen med att hänga ut tvätt på tvättlinan, sitta ute med katterna i gräset och läsa en bok. På kvällen mötte jag upp med Noomie på stan (fin som alltid<3)

SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR

Och idag är det tisdag. Mamma är tillbaka från sjukhuset (höftledsoperation) sen igår och verkar vara piggare än på länge. Hon visade mig ärret från operationen idag. Uppskattningsvis är det 25 cm långt. Hon sa "jag gör sånt här istället för att tattuera mig". Jag skrattade till och sa "Ja, scarification verkar vara din grej".

Tisdag... Det betyder även att jag idag flyttat ut från rummet i Vindeln. Hyran är betald, rummet är städat, sakerna är flyttade, cykeln är återfunnen och nycklarna är igenlämnade. Fan vad skönt.

Blev dock lite nedstämd när Solveig berättade att de jag bott med är sura på mig för att jag inte varit med och städat. Hon sa "sen är det ju så att du har fått klagomål, Sandra. Folk är inte glada på dig för att du inte hjälpt till att städa. Dom har varit ganska irriterade på dig. Du får inte åka hem på helgerna så mycket nästa termin, förstår du. Du måste ju hjälpa till". Det kändes inte så roligt att höra det och sen känna sig peppad på en ny termin till hösten. Hur lätt är det att veta när dom bestämmer sig för att ha städdagar då dom aldrig pratar med mig? Dom bestämmer ju bara helt spontant att NU ska vi städa, och då kanske jag inte ens är i skolan ELLER så sitter jag instängd på mitt rum, helt ovetandes, som vanligt. Jag tycker att det är tråkigt att dom inte kan hugga tag i mig i förbifarten eller komma och knacka på och berätta det, istället för att klaga hos internatföreståndaren. Sen städar jag alltid upp efter mig i köket, diskar, torkar upp, slänger... jag är aldrig i allrummet heller, så där kan jag inte skita ner. Jag har inte den blekaste aning om när dom bestämt sig för att städa. Som sagt, jag tycker bara att det är tråkigt att dom inte kan komma till mig istället för att prata bakom ryggen och klaga hos Solveig.

Hur som haver. Jag ska slänga ut bokhyllan ur mitt rum. Den ska till soptippen. Jag känner mig så jävla instängd nu, så jag måste få ut nånting härifrån. Jag vill ställa garderoberna i skräprummet också, men jag tror inte dom får plats. Sen ska jag slita ner allt jag har på väggarna och invänta mina posters, tavlor och flaggor som jag ska hänga upp. Just ja, jag måste tvätta fönsterna och hänga upp gardiner också. Undra om man kommer orka bygga klart brudskistan i sommar? Frågan är ju! Mest av allt vill jag tapetsera, men det läääär ju dröja.

SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR

Om en kompis till dig skulle säga att denne inte har några vänner, skulle du känna dig förolämpad och åsidosatt om du själv ansåg dig vara dennes vän? Att du anser att ni har en kompisrelation, men att denne inte tycker det? I don't know about you, men jag skulle känna mig sjukt nedvärderad och besviken. Typ som att man inte riktigt duger eller fyller dennes kriterier, på något sätt.

Det var iaf så det kändes när någon, upprepade gånger, sa att hon inte hade några kompisar längre. Jag menar.. Var lämnar det mig? Jag ansåg att hon var en av mina närmaste och när jag såg att hon skrev "I have no friends" överallt och hela tiden, så kändes det lite som en smäll på käften (eller ett hugg i ryggen, om man nu vill säga så). Liksom, varför skriva det om man inte menar det? Det lämnade mig sårad och en aning förbryllad och förvirrad.

Undra om en människa medvetet sårar människor som står dem nära, enbart för att få uppmärksamhet, positiv som negativ? Eller... Vad är det för fråga egentligen..? Jag vet ju att det är så det är ibland.

SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR SOMMAR