Jag är rädd...

Jag blir rädd av tanken på att börja gå till en kurator igen.

Jag är rädd för att börja rota i min hjärna och få reda på vad som döljer sig där inne.

Jag är rädd att det jag berättar inte kommer vara överensstämmande med mina tankar och känslor.

Jag är rädd att folk kommer börja dra sig undan igen.

Jag blir rädd av tanken att de kommer bagatellisera mina problem och fösa mig åt sidan och lämna mig åt mitt öde, igen.

Jag är rädd att de kommer vilja stoppa piller i mig.

Jag är rädd att de kommer ta min tid, en tid som jag inte har, en tid som jag har allt för mycket av men ändå inte räcker.

Jag är rädd för att börja gräva i marken.