Rejection

Jag kan inte sova.
Min säng är iskall och den verkar inte vela bli varmare av att jag ligger där. Snarare motsatsen. Det spelar ingen roll att jag har en filt, ett täcke och ett sängöverdrag på mig + t-shirt och mjukisbyxor. Kylan strömmar in över mig ändå. Bristen på kärlek känns inte bara i hjärtat, märker jag.

I'm having an over-all bad night. Det känns som att alla har gått sin egna väg och är upptagna med sitt eget, och jag står kvar i korsningen och vet inte riktigt åt vilket håll jag ska springa.

Alla har blivit så jävla instängda. Ingen har lust eller ork att hitta på något längre. Och det förstör mig. Senaste veckorna, som jag mest bara varit själv, har jag märkt att jag bara lättare och lättare blir nedstämd. Det är galet mycket lättare att fokusera på allt dåligt, när man inte har sina vänner runt omkring sig.



I'm looking back
And wondering why
It took so long to realize
That nothing's changed
It never will
All these years of standing still